Foto: Sveriges Radio
Hanna Hellquist... Vem är det? Har aldrig hört talas om henne.
Men nu vet jag. Mer eller mindre i alla fall. Känner fortfarande inte igen henne som någon jag borde känna till, men hon har berättat om sig som person och hennes tid från att hon flyttade hemifrån till idag. En historia som kantats av upp- och nergångar och stora skillnader mellan livet i Kalix och livet i Stockholm.
Hanna Hellquist pratade på ett väldigt personligt sätt om allt möjligt. Hon talade om hur hon blivit slagen en eller två gånger av sin pojkvän och hur hon egentligen inte tyckte det var något speciellt. Hon har ju själv slagit tillbaka och, som hon säger, hon kan ju inte räkna med att slå utan att få något tillbaka - hon är ju inte "immun" bara för att hon är tjej*.
Jag vet egentligen inte om jag tyckte om hennes sommarprat eller inte. Det kändes inte som om hon hade något direkt mål med vad hon ville ha sagt. Det var kanske inte meningen heller, men jag fick liksom aldrig någon "nu kommer det snart något spännande"-känsla. Det var som ett eldrivet BRIO™-tåg som gick på en rund järnvägsbana. Ingen start, inget slut och ingen förändring i hastighet - en okej sak att lyssna på när man inte har något annat att lyssna på, men inget revolutionerande.
Totalbetyg på Hanna Hellquists sommarprat: 5
*) Jag tycker inte det är okej att slåss alls, oavsett om man slår en kille eller en tjej)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar