Foto: Sveriges Radio
Fråga inte mig vem Linda Olsson är, för det vet jag inte. Men jag lyssnade. Live denna gången. I en saccosäck på balkongen. Härligt, härligt.
Och Linda pratade på. Om kärlek och om vänskap. Och liknaderna och skillnaderna däremellan. Och så drog hon en hel drös metaforer.
Men det var inte så himla spännande. Eller revolutionerande. Jag slumrade till minsann i några minuter. Och sen väntade jag bara spänt på att hela programmet skulle sluta så jag kunde göra något annat istället.
Nej, det här var hittills sommarens lågvattenmärke. Men inte tillräckligt lågt för att jag verkligen skulle stänga av.
Totalbetyg på Linda Olssons sommarprat: 2
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar