Foto: Sveriges Radio
Tänk dig en efterfest. Av värsta sorten. Du vet en sån där som du måste vara kvar på av en eller annan anledning (du har inte råd till taxi och måste dela med en kompis som vill vara kvar några timmar till eller att du ska sova i den säng som alla sitter och efterfestar på), någon kille sitter och spelar Stairway to Heaven på gitarr och den "coola" grabben i dreads rullar filter av tunnelbanebiljetter som han ska ha till sina joints. Och du har fastnat bredvid en tjej som fått lite för mycket att dricka och som aldrig slutar prata. Hon sluddrar osammanhängande, försöker få lite rätsida på vad hon vill säga, men det hela känns oerhört oplanerat och du fattar inte vad det handlar om. Hon säger "som du säkert förstår" och "eller hur?" lite då och då och du bara nickar för att du vet att hon skiter i vilket i alla fall.
Så var Laleh Poukarims sommarprat. Men den här efterfesten kunde jag gå hem från. Det gjorde jag. Efter att ha lyssnat till halva hennes program i bilen och tankarna flugit iväg till andra intressanta saker som bolåneräntor så stängde jag helt sonika av.
Grattis Laleh - du har härmed nått Sommar i P1:s botten!
Totalbetyg på Laleh Pourkarims sommarprat: 1
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar